Sirap

Tittade på Arga snickaren för någon dag sedan och han som hade huset beskrev att när det blev för mycket så fick han liksom sirap i huvudet. Jag känner igen det allt för väl, speciellt just nu. En rad olika händelser (en aning för privata för att skriva om här i bloggen) har rört till det rejält i mitt huvud. Känns som om någon kramar mitt hjärta med en kall hand och som om jag har en hård taggig boll i magen.
Förhoppningsvis hjälper positivt tänkande (jag försöker iaf) och distraherande aktiviteter.

Ikväll ska jag och Alexander på julbord på Krusenbergs Herrgård, det borde få mig på lite bättre humör :)
Dessvärre är väl säkert det vegetariska utbudet inte allt för stort, men jag har ätit några mackor, så jag ska nog klara mig.

Kvällens outfit:



Ringde damen jag köpte en sadel av (Morris & Nolan dressyrsadel) idag och sa att den inte passade Nessan, så i veckan får jag väl ta en tur till Norrtälje och lämna tillbaka den. Sedan ska jag ringa en kille som stoppar om sadlar och be honom titta på Stübbensadeln som jag provat tidigare. Förhoppningsvis räcker det med att höja upp den där bak för att den ska passa. Vet dock inte alls vad ägaren tänkt sig för pris, eller vad sadelstopparsnubben tar för jobbet. Varför ska min häst vara så jäkla känslig och knepig att hitta en sadel till? >_<
Jag kan iaf numera utan problem longera Nessan med lina också (inte bara löslongera sm jag gjort tidigare alltså). Nessan fattade inte alls vad jag ville när jag försökte med lina och det krävdes en mindre maktkamp med hjälp av en kvinna i stallet som är duktig med unghästar, men nu går det finfint :P

Vårt glasbord i vardagsrummet totalkraschade för en vecka sen ungefär

Men nu har vi ett nytt fint som dessutom förmodligen är lite lättare att hålla rent :P


Och så den största nyheten av alla kanske, efter ett års utbildning har jag nu fått jobb som barnskötare på en montessoruförskola i Stocksund. Ska bli spännande :) Är dock liite nervös, mitt tvivel på min egna kapacitet står lite ivägen för lyckan >_< Ibland är jag verkligen min egna värsta fiende.

Nu blir det lite chill i soffan innan vi ska iväg, tjing!


Trackback
RSS 2.0